Älska rätt, piska rätt.
”Se bara på teveserierna, hur dåligt kvinnorna beter sig. De är ju inte omskurna!”
Namn: BLACD (The Better Life Association for Comprehensive Development).
Gör: Informerar i byarna om könsstympning, och har förändrat situationen radikalt. Numera könsstympas bara en av tio flickor, att jämföra med nio av tio.
– Alla kommer att se ner på henne annars, hon kommer att försöka ha sex hela tiden och maken kommer kanske tillbaka hit och klagar, säger Howayda.
Sakta fylls rummet av fler kvinnor, och flickor som tysta glider ner på huk och lyssnar storögda. Kvinnorna i byn är inte överens om könsstympning. Men de pratar om det, överallt. Frågan är inte längre tabu. Annat var det för sju år sedan, när Magda Nagiub Wahba bjöd in till ett första möte.
– Då var jag tvungen att be mina egna släktingar komma, så att det skulle bli lite folk.
Magda arbetar med organisationen BLACD, stödd av Diakonia och Christian Aid, som sedan 1995 bekämpar fattigdom i de små byarna i Nilendeltat runt Minya. Hon ville för sju år sedan försöka väcka opinion mot den gamla sedvänjan könsstympning, eller FGM (Feminine Genital Mutilation). Magda är själv könsstympad.
– Och det visade sig inte vara så svårt som jag trodde att prata om FGM!
Jag kan inte gå emot min mans vilja.
Vi vandrar mellan de gästfria hemmen i byarna Dawadya och Faragallah och lyssnar till kvinnornas tankar.
– Jag vill egentligen inte, säger Soha Saber, som är mamma till två döttrar på 14 och 12 år. Mina flickor har varit på möten om FGM och de vill inte heller, de säger att det kan vara farligt.
– Men min mamma vill, och min svärmor säger att det är en viktig förberedelse för vuxenlivet. Min man vill också och jag kan inte gå emot hans vilja.
Av sin egen omskärelse minns hon bara en snabbt övergående rädsla, och att hon dagen därpå mådde bra. Så inte kan det väl vara så farligt som det sägs?
– Det sägs att man kan dö, men det tror jag inte är vanligt. Jag hara bara hört talas om en.
Planen är att hitta en doktor som kan titta på flickorna. Han får avgöra.
– Det beror på hur deras könsorgan ser ut, om det ser ut att kunna växa ut en penis ... Ja, då måste det göras. Så är det bara.
Våra egna döttrar ska absolut inte behöva!
Inte långt från Soha bor Martha Ayad, som har två flickor på tretton och elva, och hon talar engagerat om sin vision av en by där könsstympning inte förekommer. Någonsin. Hon är själv inte omskuren, vilket hennes man inte visste när de gifte sig. Han hade ingen kunskap alls om FGM då.
– Jag visste inte riktigt vad det var, säger han, men när vi var förlovade berättade hon att hon inte var omskuren. Mina föräldrar var för FGM då, men de har faktiskt ändrat sig. Våra egna döttrar ska absolut inte behöva!
I ett annat hus berättar en flicka i rosa mjuka byxor och tröja om hur hon blev omskuren i somras. Hon är 14 år. I rummet fanns en barnmorska hon aldrig träffat, en granne och en moster. Mamma höll henne mot golvet och hon slöt ögonen.
– Jag var rädd och de sprayade något som de sa skulle ta bort smärtan men jag grät och skrek. Då gick mamma till ett annat rum. Sedan gjorde hon kyckling åt mig!
– Nu känner jag mig som en riktig kvinna. Mina könsorgan är kompletta.
Efter sju års informationsarbete finns byar där bara en av tio flickor riskerar könsstympning. Det brukade vara nio av tio.
Magda har all anledning att vara stolt över sitt arbete med information om FGM. Snart kom människor frivilligt till möten, för att lära sig om könsstympning, varför det är farligt och att inget stöd finns i religionen, varken islam eller kristendom. Samtidigt bearbetades byns auktoriteter: lärare, läkare, byäldsten, barnmorskor och religiösa ledare.
– Det gick att göra för att vi hade människors förtroende, vi hade hjälpt dem med deras viktigaste behov. Jag kan inte gå in i ett hus som saknar vattenkran och säga till kvinnan: “ni utövar våld mot era döttrar”.
Magdas mamma tycker fortfarande att det är skamligt att dottern pratar om sådana här saker, men Magda säger att en önskan om förändring redan fanns. Människor vill inte skada sina barn. Efter sju års informationsarbete finns byar där bara en av tio flickor riskerar könsstympning. Det brukade vara nio av tio.
Men traditionen är inte utrotad. Visserligen är FGM numera olaglig, men det är inte ett hinder för föräldrar som vill fortsätta traditionen. Det finns alltid barnmorskor och läkare som är villiga att hjälpa till, för rätt betalning. Föreställningen är stark att en flicka måste vara omskuren för att bli en bra maka och mamma. För en pappa är dotterns omskärelse beviset på att han tar ansvar för hennes dygd, “effa”.
Sedan FGM blivit olagligt 2008 går det bara att tala om saken med halvkvädna ordalag. Som när vi talar med Tawadda Mohammad Ahmed, 70-årig barnmorska som under 40 år omskurit oräkneliga flickor.
– Fråga mig inte, utropar hon först, det där med FGM vet jag ingenting om!
Sedan berättar hon om sitt arbete. Hon lärde sig att först skära bort den stora biten i mitten. Det fanns flickor som hade långa sådana, och de kunde växa ut. Det kunde hindra mannen från att tränga in. En läkare hade lärt henne det, och visat hur hon skulle skära. Först måste klitoris gnuggas mjuk, då blev den lätt att skära. De inre blygdläpparna var lika viktiga. Och om insidan av könet var blåaktigt tydde det på att mer skulle skäras bort.
– Många blödde mycket, men då lade jag på tryckförband i en timme eller så.
Men det var förr i tiden, påminner hon.
– Jag är en gammal kvinna nu, jag kan inte skära lika bra. Och jag kan hamna i fängelse om jag gör det!
– Men jag har förlorat min inkomst ...
Hennes moster dog under könsstympning.
Hemma hos Howayda är snart den stora mattan på golvet fylld av kvinnor. Hon är en glad och självsäker kvinna, berättar att hon själv varit tvungen att göra två ingrepp. Två veckor efter det första såg barnmorskan att könsdelarna börjat växa ut lite.
– Till sommaren ska min äldsta dotter omskäras, och mina döttrar är inte rädda utan glada. Se bara på teveserierna, hur dåligt kvinnorna beter sig. De är ju inte omskurna! Det är därför de dras till männen på det där sättet.
Sedan berättar Howayda att hennes moster dog under könsstympning, men att de då bara haft sot att stoppa blodet med, nu finns det sprutor och medicin. Så varför skulle något hända hennes döttrar? De kommer att vara tacksamma!
– Och vad det gäller sex är jag bekväm, jag vill inte gilla det, det är själva vitsen med att vara omskuren. En kvinna som njuter av sex är en dålig kvinna!
Mödradödlighet: 43 dödsfall/ l00 000 födslar.
Antal barn/kvinna: 2,97 (beräknat för 2011)
Abortlagstiftning: Abort är inte lagligt. Tillåts endast om mammans liv är hotat. Mycket restriktiv tillämpning.
Lag mot våldtäkt inom äktenskapet: Finns inte.
Våld mot kvinnor i nära relationer: Varje timme utsätts två kvinnor för våldtäkt. Bara 12 procent av 2 500 fall av sexuellt ofredande polisanmäldes.
USA