usa_changer_fjustice_1.jpg

Samordningsmöte på Family Justice center.

usa_changer_fjustice_2.jpg

usa_changer_fjustice_3.jpg

Sheriffen åker ut med besöksförbudsbeslut.

usa_changer_fjustice_4.jpg

usa_changer_fjustice_5.jpg

Det finns en risk att den person sheriffen ska möta är beväpnad.

usa_changer_fjustice_6.jpg

Sheriffen delar ut besöksförbud.

usa_changer_fjustice_7.jpg

Ingen hemma - inget besöksförbud blev överlämnat.

usa_changer_fjustice_8.jpg

Sheriffkontoret är en del av Family Justice Centre.

usa_changer_fjustice_9.jpg

usa_changer_fjustice_10.jpg

Socialarbetaren tar reda på vilken hjälp Hillary behöver.

usa_changer_fjustice_11.jpg

Åklagaren John McCarthy och den biträdande åklagaren Laura Chase i Montgomery County.
Stödcentrat
Hillary är en stor svart kvinna, ursprungligen från Kamerun. Hon har själv sökt sig till Family Justice Centre för att få stöd – och ett besöksförbud. Hennes engelska är dålig så socialarbetaren ringer telefonbolaget för att beställa en telefontolk till franska. Det går snabbt. – Vad har hänt?

Polisen, matkupongerna och barnterapin i samma hus


Namn: 
Family Justice Centre
Gör:
Har samlat allt stöd till offer för våld i nära relationer i en byggnad – ”One Stop Shop”

– Han har slagit mig igen. Första gången var för fyra år sedan, när jag var hemma med min nyfödda dotter. Då slog han mig när jag ammade och tänkte kasta ut mig ur huset. Han gjorde mig illa. Jag ringde polisen. När de kom ville jag bara att de skulle ta bort honom, men de krävde att jag skulle göra en anmälan. Då gjorde jag det. Han fick besöksförbud i ett år men efter fyra månader sa jag att det inte behövdes och vi flyttade ihop igen. För barnens skull. Nu har allt börjat om igen. Han skriker mest och bråkar, slår bara ibland, men om jag sover i sovrummet våldtar han mig. Jag har skaffat papper om besöksförbud och i morse såg han dem i min väska. Då låste han in mig i huset. Jag var tvungen att hota med polisen innan han släppte ut mig. Nu är jag rädd att gå hem. Man kan inte leva tillsammans med någon som hotar att slå hela tiden.

Socialarbetaren frågar vidare:
– Vad vill du ha hjälp med?
– Jag vill att han ska få besöksförbud (”get a protective order”).
– Behöver du honom för att få stanna i USA?
– Nej, jag har ett eget green card.
– Hur klarar du dig ekonomiskt?
– Allt jag vill är att få bo i fred i mitt hus med barnen. Sedan klarar vi oss. Jag har en anställning.
– Skulle du vilja ha samtalshjälp?
– Ja.
– Hur gamla är dina barn?
– Elva och sex år. Den yngsta är bara fyra, men henne har jag skickat hem till Kamerun.
– Vill du att barnen också ska få tala med någon?
– Ja. Absolut.

Introduktionssamtalet är avslutat kvart över tre. Domstolen stänger klockan fyra. Socialarbetaren (”victim’s assistant”) får bråttom. Med hjälp av en videokamera – än så länge ett försöksprojekt – får Hillary kontakt med en domare som ger mannen tre dagars besöksförbud. Efter tre dagar måste hon gå till domstolen. Det första förbudet kan utfärdas bara på kvinnans egna uppgifter, i den civila domstolen, men om det ska bli bestående måste mannen få ge sin syn på saken.

Tidigare kunde en kvinna som flydde från våldet få besöka 10–15 olika institutioner för att få ordning på sitt liv.

Family Justice Centre erbjuder olika typer av stöd: kontakt med polis, kvinnojour och socialtjänst, juridisk hjälp, stödsamtal, behandlingsprogram för förövare, matkuponger, bussbiljetter, barnterapi – nästan allt under samma tak.
– Tidigare kunde en kvinna som flydde från våldet få besöka 10–15 olika institutioner för att få ordning på sitt liv, säger Christina Miles, chef på Family Violence Divsion. Kanske hade hon fem-sex barn, inga pengar, ingenstans att bo … Att då tvingas snurra runt i systemet, vänta och berätta samma historia gång på gång – det är inte att undra på att många går tillbaka till mannen. Det verkar helt enkelt som ett bättre alternativ.

Hillary får sitt besöksförbud av domaren. Sheriffen, som också finns på Family Justice Centre, åker ut med domstolsbeslutet till mannen som får 15 minuter på sig att lämna bostaden. Än så länge handhas frågan civilrättsligt, men om mannen skulle bryta mot förbudet och komma tillbaka kan Hillary ringa polisen som griper mannen.

Hillary åker hem till sina barn. Om hon haft dem med sig hade de kunnat leka i det välutrustade lekrummet. Barnterapin sker än så länge i ett annat hus, men snart ska alla flytta ihop i samma lokaler. Att alla insatser är samlade betyder mycket för de brottsoffer som söker sig hit.
– Du och dina barn kan i lugn och ro – och säkerhet – planera för nästa steg, säger Christina Miles. En kvinna på flykt har många behov. Vissa dagar hinner vi hjälpa henne med upp till tio olika saker. Förr tog varje insats minst en dag.

Fler orkar stå fast vid sin anmälan, bevisläget blir bättre, vi kan ge kvinnorna stöd genom hela processen.

Det är 1,5 år sedan Family Justice Centre öppnades. Hittills har 2 400 brottsoffer fått hjälp, på 140 olika språk. Basen i verksamheten – medarbetarnas löner, basmöblemanget, hyran – står skattebetalarna (”county”) för, men all guldkant är beroende av frivilliga bidrag. Så betalar till exempel ett telecombolag videoutrustningen som kommunicerar med domstolen och en kristen församling levererar all mat till köket. Flera av de organisationer som erbjuder juridisk hjälp är frivilliga och juristerna betalas med privata pengar.

Christina Miles är övertygad om att Family Justice Centre fått fler gärningsmän fällda i Montgomery County, ja, att man fått ner brottsligheten.
– Fler orkar stå fast vid sin anmälan, bevisläget blir bättre, vi kan ge kvinnorna stöd genom hela processen, säger hon.