“Jag fick ett års fängelse för att ha “frestat” män men en man som köper sex gör ingenting olagligt.”
Nahed, Kairo, Egypten
Kursmaterial Large

Till dig som vill använda causeofdeathwoman.com! Vårt mål är att de många berättelserna från tio länder ska engagera, inspirera, informera men också att materialet ska vara användbart. Här vänder vi oss till dig/er som vill samma sak. Kanske hålla en föreläsning, ordna en studiedag eller lägga upp en kurs.

Kursmaterial Large är ett utvidgat gruppanpassat material som fungerar bäst om deltagarna antingen förbereder sig själva innan ni möts, eller att de vid mötet/kurstillfället har tillgång till en dator och kan använda www.causeofdeathwoman.com

Du som förbereder kursen kan antingen be deltagarna förbereda sig vid datorn i förväg, alternativt ge deltagarna möjlighet att arbeta vid en dator under dagen/dagarna.

Diskussionens utgångspunkt är att våld mot kvinnor har samma rot i hela världen, även om det även finns skillnader. Det handlar om makt och kontroll. Vårt förslag är att ladda ner vår utställning från www.causeofdeathwoman.com och sätta upp den i lokalen. 

1. Förberedelse för deltagarna

Förberedelse 1
Gör vårt quiz på www.causeofdeathwoman.com.
Fundera: Fanns något som överraskade dig? Vad skulle du vilja veta mer om?

Förberedelse 2 
Läs om de tio dödade kvinnorna, Samia, Badour, Susana, Eudy, Maggie, Encarnacion, Marlucia, Tatiana, Delia, Nicole, som det berättas om på www.causeofdeathwoman.com

Ge förslag på:

  • Tre exempel på vändpunkter i några av de dödade kvinnornas liv. Vad kunde ha räddat dem?
  • Omständigheter i deras liv som är likadana för flera av dem?

 Utveckling: Välj en av de tio kvinnorna. Skriv en pjäs om hennes liv - men gör om den så att det slutar annorlunda.

Förberedelse 3
Studera “Förändrare” i olika länder på www.causeofdeathwoman.com
Välj fem exempel på förändringsarbete som du tror skulle kunna fungera i ditt land.

Förberedelse 4
Gör ett släktträd. Tänk igenom och skissa översiktligt hur din egen familj ser ut med utgångspunkt från vilka svårigheter släktingarna mött, i stort eller smått. Har våld förekommit? Övergrepp? Hur är det med fysisk och psykisk sjukdom? Krig? Mobbning?

Observera: det här kan vara känslig information som inte ska föras vidare utanför rummet. För en ung person kan övningen därför vara direkt olämplig.

2. Inledning 

Gruppen kan börja med att gå runt i rummet och titta på utställningen (laddas ned från www.causeofdeathwoman.com) och bekanta sig med de många historierna om offer, överlevare och förändrare från tio länder. Kursen eller mötet kan därefter fortsätta. 


Diskutera: Hur har de här länderna valts? Vilka saknas?

3. Hur är det hos oss? 

På hemsidan finns snabböverblickbar information om situationen i tio länder. 

För ett samtal utifrån frågor som till exempel: 

  • Hur bra är vår lagstiftning gällande våld och våldtäkt mot kvinnor? 
  • Hur många kvinnojourer har vi och hur många skulle vi behöva? 
  • Hur många kvinnor yrkesarbetar i vårt land och kan försörja sig själva? 
  • Vilken betydelse har det för frekvensen av våld mot kvinnor? 
  • Hur förväntas kvinnor och män förhålla sig till varandra? 
  • Hur ser formella och informella maktstrukturer ut? 

Och så vidare.

4. Min familj

Be deltagarna skissa sitt släktträd eller berätta muntligt om sin släkt utifrån förekomsten av våld (i stort och smått), fysisk och psykisk sjukdom, krig, mobbning. 

Observera: det här kan vara känslig information som inte ska föras vidare utanför rummet. För en ung person kan övningen därför vara direkt olämplig.

5. Övningar 

5:1 Vad är “kvinnligt”? 
Rita två fält på tavlan, ett för manligt och ett för kvinnligt.
Deltagarna ska föreslå ord som de spontant kopplar till kvinnor. Här finns inget ”rätt” eller ”fel”, alla ord som dyker upp i huvudet på deltagarna ska med. Exempel på ”kvinnliga” ord som brukar komma upp i Sverige är klänning, gravid, mjuk, rosa, blyg, mamma, sjuksköterska, vacker, bröst osv. I Vietnam anses kvinnor vara ”ekonomiska”. Hjälp deltagarna så att de inte glömmer ord som beskriver biologiska kännetecken.

Be sedan om ord som brukar anses ”manliga”. Exempel på sådana ord i Sverige: makthavare, skägg, arg, pappa, snickare, familjeförsörjare, blåställ, stark, snöskoter.

Diskutera:  Kan en kvinna inte vara stark? Finns blyga män? Kör kvinnor snöskoter? Har ni träffat någon vacker män? Har kvinnor någonsin blåställ?
Steg för steg stryks orden som inte utan undantag är “kvinnliga” eller “manliga”. Slutligen återstår endast biologiska ord som “bröst”, “skägg” och så vidare.
Gruppen ser med egna ögon slutsatsen: Att det som skiljer män och kvinnor är biologi.

5:2 Så tycker jag
Be mötesdeltagarna stå mitt på golvet och gå åt olika håll beroende på hur mycket man håller med om ett påstående. Antingen går man ända fram till den ena väggen vilket betyder att man håller med till 100 procent, till den andra väggen om man inte håller med alls, eller en bit på väg, efter hur man ser på saken.

Exempel på påståenden:
“En misshandlad hustru bör skilja sig efter första slaget.”
“Jag kan bestämma över min situation på jobbet.”
”Jag bestämmer hur vi möblerar hemma.”
”Män och kvinnor bör dela lika på allt hushållsarbete.”
”Det finns yrken som bara passar för det ena könet.”
”Kvinnor är bättre på att ta hand om barn.”
”Ekonomiska beslut fattas bäst av den som tjänar pengarna.”
”Jag ger ofta efter om min partner och jag grälar.”
”Jag skulle helst vilja vara hemma och ta hand om mina barn.”
”Små pojkar är annorlunda än små flickor.”

Observera: Ovanstående exempel är hämtade från en svensk utgångspunkt. I andra kulturer kan helt andra frågor gälla.

Fråga några deltagare efter varje påstående varför de ställt sig på den platsen, men håll dig själv neutral. Be andra motivera en annan ståndpunkt. Bryt om det blir en stor diskussion. Samla ihop diskussionen till ett samtal efteråt istället för att få en debatt efter varje påstående. 7-8 påståenden kan vara lagom. 

6. Värderingsdiskussioner. 

6:1 Hur skulle jag ha gjort? 
Placera deltagarna i grupper med 4-8 deltagare i varje. Ge dem varsin utskrift av någon eller några av nedanstående situationer. Alternativt berätta om situationerna och be dem diskutera dem. Se till att alla grupper för anteckningar.

Situation 1
En flicka och en pojke, båda 15 år, går tillsammans in på en skoltoalett. När flickan kommer ut efter 20 minuter gråter hon och säger till sin lärare att hon har blivit våldtagen. Pojken säger att hon var med på det. Om du var läraren, vad skulle du tänka? Och hur skulle du handla?

Situation 2
Du misstänker att din älskade lillebror, just frigiven från fängelset, misshandlar sin flickvän. Båda nekar. Men nu hör du skrik från husets undervåning där din bror och hans flickvän finns. Vad gör du? Om polisen kommer – vad gör du då?

Situation 3
Din tvillingsyster har misshandlats under tio år, lämnat sin man tre gånger men alltid gått tillbaka. Nu ringer hon och säger att han slagit henne igen. Hon vill bli hämtad men det passar inte dig. I så fall måste du lämna dina små barn ensamma hemma. Du känner dig dessutom säker på att systern kommer att gå tillbaka till förhållandet igen. Vad gör du?

Situation 4
Du är en man som dricker öl i baren med din äldste vän Jim som säger att “fruntimmer ska hålla käften, annars smäller det.” Alla runt omkring skrattar. Vad gör du?

Situation 5
Din 9-årige son kommer hem från skolan och klagar på att han fått stryk av klassens bråkstake. Vilket råd ger du honom inför nästa skoldag? Att berätta för läraren? Att slå tillbaka? Annat? Skulle ditt råd sett annorlunda ut om det handlat om din dotter?

Avsluta gruppsamtalen efter 20 minuter, eller ge grupperna mer tid om diskussionerna blir häftiga. Be dem redovisa sina samtal.

Lyft frågan till ett högre perspektiv:

Vilket ansvar för att förhindra våld har:

  • Kvinnan
  • Mannen
  • Bådas familjer
  • Vänner
  • Skola/arbetsgivare/arbetskamrater
  • Andra

Vad betyder samhällets allmänna inställning till partnervåld för svaren ovan? Jämför den kultur du lever i med andra länder som finns med i materialet på www.causeofdeathwoman.com.

6:2 Vilka sorters våld finns?

Be deltagarna associera fritt om begreppet våld. Skriv upp alla ord på en tavla. Fråga efter platser där våld utövas, vilka handlingar, känslor, sammanhang och konsekvenser det är kopplat till, vilka som utövar våld och vilka som utsätts. Fråga efter både positiva och negativa saker. 

Efter att deltagarna kommit på konkreta handlingar som ryms i begreppet våld, fokusera på känslor och sociala konsekvenser av våld. Relatera de ord som kommer upp till de olika aspekterna av våld som beskrivs ovan och tydliggör att det finns många olika sorters våld. Försök hitta gemensamma nämnare genom kopplingar till makt. 

Följ upp med en diskussion om hur våld är kopplat till förväntningar som hänger samman med kön, vad som händer med oss när vi utsätts för våld och vad händer med oss när vi använder våld. Du kan ställa frågor till hela gruppen eller låta deltagarna diskutera två och två. (Avgörande för gruppstorlek är gruppens vana att diskutera och hur trygga deltagarna är med varandra.)

Syftet med övningen: Att bredda förståelsen av våld så att det inbegriper fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt och latent våld. Inkludera fotbollsvåld, gatuvåld, hatbrott, rasistiskt våld, hedersvåld, verbalt våld, militärt våld, homofobiskt våld, symboliskt våld, politiskt våld, våld mot kvinnor, våld i hemmet och våld utomhus. 

6:3 Om maskulinitet och våld

Arbeta i mindre grupper om 2-3 personer. Hälften av grupperna får fundera på ett ”manligt sammanhang”. Det kan vara grupper eller situationer som brukar klassas som manliga eller där mest män deltar, till exempel idrott, militären, filmhjältar och TV-spelskaraktärer. Hälften av grupperna får fundera på våldsamma sammanhang som till exempel gatuslagsmål, våld hemma, krig och våldtäkter.

Diskutera kring följande frågor:

  • Vad är gemensamt för dessa sammanhang?
  • Det finns ett samband mellan manlighet och våld, vad tror ni att det handlar om?

Fortsätt gärna övningen genom att diskutera och problematisera hur våld är inblandat i de flesta klassiskt manliga praktiker.

Att tänka på för diskussionsledaren: Det finns inga enkla förklaringar till varför män är överrepresenterade i våldsamma sammanhang. Om någon säger att det beror på att män är fysiskt starka och att det är biologiskt bestämt, förklara att det är förenklingar som snarare är en ursäkt än en förklaring. Både män och kvinnor kan vara våldsamma och icke-våldsamma. Normaliseringen och idealiseringen av mäns våld är en del av förklaringen till varför killar och män använder mer våld än kvinnor och tjejer.

7. Tio dödade kvinnor

Återkoppla till Förberedelse 2 där deltagarna läst om Samia, Badour, Susana, Eudy, Maggie, Encarnacion, Marlucia, Tatiana, Delia och Nicole på www.causeofdeathwoman.com

Jämför vad gruppen kommit fram till när det gäller: 

•Tre exempel på vändpunkter i några av de dödade kvinnornas liv. 

•Tre omständigheter i deras liv som är likadana.

8. Diskussioner våld mot kvinnor i världen

Visa från hemsidan och/eller återge materialet muntligt.

8.1 Ordspråk. 

Berätta om några av ordspråken från andra länder som finns på www.causeofdeathwoman.com

Diskutera: Vilka ordspråk finns i vårt land? Och vad står de för?

8:2 Varför går hon inte? 

Berätta om Encarnacion (dödad) i Spanien, Akhtar (överlevare) i Pakistan och Delia (dödad) i Sverige. 

Diskutera: Vilka skäl finns till att en kvinna inte lämnar en våldsam man i ditt land? 

8:3  Varför slår män? 

Berätta om mansbehandling/mansgrupper i USA, Ryssland, Spanien och Sverige.

Diskutera: Går det att göra något åt det? Hur är det i ditt land?

9. Vad kan jag göra själv? 

Över hela världen organiserar sig människor som vill förändra! Berätta om förändrarna på www.causeofdeathwoman.com och be deltagarna välja en av nedanstående förslag eller hitta på en egen aktivitet.

  • Sätta upp utställningen på fler ställen.
  • Ta upp en diskussion hemma, på arbetet eller i skolan.
  • Skriva en debattartikel utifrån det gruppen diskuterat, försök få den publicerad - och sprid den i sociala medier. Media är en viktig faktor för att bekämpa våld mot kvinnor! 
  • Göra en egen undersökning där du bor genom att fråga polis, sjukhus och andra myndigheter efter information om våld mot kvinnor. Hur många har slagits och våldtagits det gångna året? Hur många dödades? Vilka var gärningsmännen? Om ingen säker information finns, varför inte? Sprid den information du lyckats få fram! (om ingen information finns att få - berätta det!)
  • Ordna ett möte och bjud även in makthavare, till exempel politiker, polischef, domare. Fråga kvinnor som själva är våldutsatta om de vill vara med och ställa frågor. Be anhöriga till kvinnor som dödats att medverka. 

10. Uppföljning 

Gruppen samlas och jämför sina erfarenheter efter att aktiviteten utförts (Se 9. Vad kan jag göra själv?)

11. Premiär 

Premiär på den pjäs gruppen skrivit om en av de tio dödade kvinnorna (se Förberedelse 2) och vars historia återges på www.caudeofdeathwoman.com.