spain_changer_polisen_1.jpg

spain_changer_polisen_2.jpg

På sitt arbetspass kör David och Manuel runt efter ett schema deras chef Adolfina gjort samma dag.

spain_changer_polisen_3.jpg

Den speciella LIBRA-gruppen bevakar ofta den mötesplats där barn utväxlas för umgänge utan att föräldrarna träffas.

spain_changer_polisen_4.jpg

spain_changer_polisen_5.jpg

Adolfina Prieto, chef över kvinnovåldsgruppen.

spain_changer_polisen_6.jpg

spain_changer_polisen_7.jpg

Unidad Mujer: Kvinnoenheten

spain_changer_polisen_8.jpg

spain_changer_polisen_9.jpg

spain_changer_polisen_10.jpg

spain_changer_polisen_11.jpg

Polischefen
Klockan är nio på morgonen och polisbefäl Adolfina Prieto ursäktar sig leende: tyvärr är hennes arbetsrum upptaget. Där sitter en kvinna som höll på att bli strypt i natt.

Vändpunkten var 2004, med den nya lagen om våld i hemmet. Kvinnomisshandel var inte längre en privatsak.


Namn
:
Adolfina Prieto
Gör:
Leder polisens särskilda kvinnovåldsstyrkan LIBRA, som även ger överlevnadskurser till kvinnor som levt med en farlig man.

Vi förs genom blankpolerade korridorer till konferensrummet, hettan stiger utomhus och genom halvöppna fönster hörs fåglars gälla tjatter. Lugn råder i polishuset. Redan har Adolfina gjort arbetslistor till styrkan LIBRA, civilklädda poliser specialutbildade på kvinnovåld. Två patruller är nu ute och kör utsatta kvinnor till rättegångar och ser till att inga ex-män finns i närheten medan kvinnorna lämnar på dagis, går till jobbet eller för att handla.
I Cordoba med 326 000 invånare finns just nu ungefär 80 kvinnor som lever under hot och vars män har besöksförbud. Av dem har 17 en så allvarlig hotbild att de ska tittas till minst varannan dag.

Det är en enorm polissatsning för en inte särskilt stor stad och förklaringen är Adolfina, spindeln i nätet, en energisk tvåbarnsmamma med intensiv blick. "Hon har mer stake än de flesta män", säger poliserna som arbetar för henne. Under de elva år hon arbetat med kvinnovåld har Adolfina upplevt en omvälvande förändring.
– Vändpunkten var 2004, med den nya lagen om våld i hemmet, berättar Adolfina. Kvinnomisshandel var inte längre en privatsak.

Lagen garanterar rätt till skydd och ny bostad, och reglerar hur polis, advokat, domare ska arbeta. Tidigare var en kvinna som anmälde misshandel tvungen att återvända hem.
– Och där brukade hon få mer stryk. Vi kunde inte skydda henne. Det kunde ta två månader innan mannens ens förhördes. Sedan fick han möjligen bötesstraff, som kvinnan själv brukade få betala.
– Så före den nya lagen anmälde kvinnorna inte ... de tyckte att det ju bara kostade pengar!
Numera går det undan. Lagen innebär att besöksförbud kan utfärdas inom tre dygn. Adolfina drev dessutom fram införandet av stadens särskilda styrka, kallad LIBRA , med 28 specialutbildade poliser som ansvarar inte bara för de akuta fallen utan för att besöksförbuden hålls.
– Så även om en misshandlad kvinna inte vill följa med till polisstationen får hon alltid korrekt information från LIBRA om vad samhället kan erbjuda, säger Adolfina.
– Och ni ville visst följa med en patrull?

Machoismen må vara en förklaring till mäns våld mot kvinnor, men viktigare är de sociala problemen i ett Spanien med stor arbetslöshet.

Klockan elva presenteras vi för nästa LIBRA-team, som infunnit sig för eftermiddagspasset. De unga männen heter David Sanchez och Manuel Carrollo och har vapnet osynligt nedkört i jeansens bakre linning. Som första uppgift på Adolfinas schema står att bevaka ett hus som kallas ”Träffpunkten”, där mammor och pappor i konflikt hämtar och lämnar barn för umgänge. Av någon anledning behövs beredskap, varför får vi inte veta.

På en stillsam gata parkerar de diskret, och vi ser mammor, pappor och barn stillsamt gå ut och in genom en port, med en kvarts mellanrum och utifrån de exakta tidsangivelser de fått. Ingen ska behöva träffa sin ex-partner.
– Men där har vi en kvinna som inte låtit pappan träffa deras barn på tre år, pekar David mot en kvinna med en liten pojke vid sin hand.
De ser familjeproblemen öka. Machoismen må vara en förklaring till mäns våld mot kvinnor, men viktigare är de sociala problemen i ett Spanien med stor arbetslöshet, ungefär 20 procent i Cordoba.
– Det betyder att skilsmässorna blir fler och svårare. Drickandet ökar, liksom depressionerna. Det jag lärt mig är att det snabbt kan slå slint i huvudet på en man. Så många män lever i förhållanden där de inte bryr sig om sin kvinna, förrän hon vill lämna honom - och det kan han inte acceptera. Det är svårt att förstå, men förmodligen har hans egen pappa levt likadant.
– Och jag tycker att även mammorna spelar en negativ roll, säger David och startar bilen på nytt, de resonerar ofta som att min son kan inte göra något fel.

Jag tycker att även mammorna spelar en negativ roll, säger David och startar bilen på nytt, de resonerar ofta som att min son kan inte göra något fel.

Färden går nu till de fattiga stadsdelarna, där den romska befolkningen bor. Där får de alltmer att göra. Att romska kvinnor anmäler våld har varit ovanligt.
– Men nu verkar det som att de protesterar oftare mot hur de behandlas.
I ett fack i bilen har han en pärm med fotografier och bilregistreringsnummer. Det är ett arbetsredskap i spaningsarbetet. Kvinnor som har besöksförbud för sin man eller ex-man ombeds lämna bilder och uppgifter om tider för hennes och mannens alla rutiner för arbete, skolskjutsar och andra aktiviteter.

Adolfina gör utifrån sin aktuella information en plan för LIBRA, om vilka kvinnor som behöver tittas till för dagen. Varje kvinna placerar hon i tre säkerhetsnivåer. En etta betyder att kvinnan tittas till var femte dag. En tvåa blir det om kvinnans förövare använder alkohol, är tidigare straffad och har gjort självmordsförsök. Dessa tvåor” följs upp två eller tre gånger i veckan.

De allvarligaste fallen, då en man försökt döda henne och de inte hittar honom, betyder att polisen har daglig kontakt med kvinnan. Det är ett tidskrävande arbete, och Adolfina oroar sig för resurser.
– Vilka resurser vi får beror hela tiden på de lokala politikernas engagemang, säger hon, och egentligen skulle jag vilja att vi kunde göra ännu mer. Jag skulle vilja att kvinnorna fick bättre ekonomisk hjälp, så att de kom hemifrån. Jag skulle vilja att vi kunde spana mer.
– Och att fler kvinnor fick gå kursen.

 De såg att även om kvinnan vågade anmäla misshandeln blev hon inte fri. Hon var rädd. Rädslan var hennes fängelse.

Självförsvarskurserna erbjuds kvinnorna som har den allvarligaste hotbilden. Idén kom från några av poliserna.
– Det kändes inte rätt att en hotad kvinna inte vågade gå utanför dörren, säger David Ruz Cerezo, som lagt upp kursen i samarbete med kollegan Miguel Angel Parilla Romero.
Även om arbetet kändes meningsfullt började de fundera på vad de kunde göra mer. För de såg att även om kvinnan vågade anmäla misshandeln blev hon inte fri. Hon var rädd. Rädslan var hennes fängelse.

Sedan två år erbjuds kvinnorna med den allvarligaste hotbilden att gå en fem dagar lång kurs i självförsvar.
– Det handlar mest om att kvinnorna kan höja sin medvetenhet, så att de känner sig handlingskraftiga, förklarar de.
De lär ut en rad små knep i vardagen, som kan höja en hotad kvinnas säkerhet. Som att ha nycklarna lättillgängliga i väskan. Att därefter hänga nycklarna vid dörren.
– Och en nyckel kan man även använda som vapen!

De lär sig använda självförsvarsspray, avvärja slag och bästa sättet att lägga sig över motorhuven om hon skulle bli påkörd.

I kursen ingår viss träning i hur kvinnorna fysiskt kan försvara sig. De lär sig använda självförsvarsspray, avvärja slag och bästa sättet att lägga sig över motorhuven om hon skulle bli påkörd.
– Vi lär kvinnorna höja sin medvetenhet när hon går ut. När hon ser en sten på gatan ska hon lägga märke till att där finns ett vapen, om hon behöver.
Men viktigast är att höja kvinnornas självförtroende. I kursen ingår en grundlig utbildning i hur hennes psyke förändrats av livssituationen.
– Bara att förstå sina känslor och reaktioner ger självförtroende. Allra viktigast för kvinnorna har nog varit att möta varandra, känna igen sig i varandra och knyta vänskapsband.
– Och våra kurser verkar fungera, vi känner flera kvinnor som börjat gå ut igen, och som flyttat tillbaka till staden från sina gömställen på andra orter.

 Så arbetar LIBRA i Cordoba

  • Grunden är den särskilda lagen om våld i hemmet, som infördes 2004. Lagen innebar att brotten inte längre kunde avfärdas som privatsak. Den reglerar i detalj hur polis, domare och läkare ska arbeta med brottsoffer. Dödshot kriminaliserades. Viktigt var även att besöksförbud kunde utfärdas snabbt. Anmälningsplikt lades till, för exempelvis grannar som bevittnat våld. När en polis bevittnat brottet faller det under allmänt åtal.
  • I Cordoba patrullerar ständigt två tvåmanna-team som har utbildning om våld mot kvinnor. Ett team färdas i en vanlig polisbil, och kan gripa gärningsmannen. Det andra teamet , det såkallade LIBRA, är civilklädda, kör en civil bil, och koncentrerar sig på kvinnan och hennes behov.
  • När ingenting akut inträffar kör LIBRA runt efter ett schema som görs upp dag för dag, för att kontrollera att besöksförbud efterlevs. De bevakar kvinnor med en allvarlig hotbild, så att de säkert kommer till och från sina arbetsplatser. De följer upp tips och eskorterar kvinnor till rättegångar.
  • En kvinna som utsatts för våld i hemmet kan inte tvingas följa med till polisstationen, men får utförlig information av LIBRA om vilken hjälp hon kan få. Om hon väljer att följa med får hon träffa en specialutbildad utredare, erbjuds läkarundersökning och hjälp att ta hand om barnen. Hon har även rätt till kostnadsfri rådgivning med en advokat, i samband med att hon gör en anmälan. (Vill hon ha en advokat vid sin sida i en eventuell kommande rättsprocess är det dock inte alltid gratis, beroende på hennes inkomst.)
  • Kvinnan har rätt att inom tre dygn få en domstolsprövning om besöksförbud. Hon har även rätt till hjälp till ny bostad och nytt arbete. Även detta regleras i den särskilda lagen från 2004. Domstolen ska samtidigt kunna besluta vem som tills vidare har rätt till bostaden, och vårdnaden om barnen. Brott mot besöksförbud kan ge fängelse.
  • Om gärningsmannen är gripen kan han hållas i förvar tre dygn, medan vittnen hörs och en polisrapport färdigställs.
  • Om gärningsmannen inte är gripen och man bedömer att det finns en hotbild, förs kvinnan till ett skyddat boende. Till stöd för sin bedömning har polisen en mall för farlighetsbedömningar.
  • Om det blir åtal riskerar en misshandlande man böter eller fängelse i upp till två år. Minimistraffet för mord är sex års fängelse, upp till 30 år.
  • Domaren kan även besluta om eventuellt larm till kvinnan, och/eller elektronisk övervakning av mannen genom fotboja.
  • Om kvinnan inför domstol tar tillbaka sitt vittnesmål, inte har synliga skador och det inte heller finns ett erkännande, släpps den misstänkte förövaren.