”Min dotter ska inte bli en 'snäll flicka'.”
Namn: Kgosi Mabe
Gör: Använder sin position som stamkung för att arbeta mot våld mot kvinnor.
Hans eget kungarike är litet, bara 20 000 undersåtar, men han är vald ledare för alla kungar i området, totalt 54 traditionella ledare. Det ger honom stor makt.
– Har ni med er en fin present? undrar chauffören. Och jag ser att ni har på er långbyxor – det duger inte! När människor i byarna möter sin kung går kvinnorna ner på knä och varje besökare måste ha med sig minst 20 liter afrikanskt öl. ”Den som möter lejonets öga måste ta med sig en fackla”, säger chauffören.
Det verkar larvigt, men så kommer jag ihåg hur det var när jag skulle intervjua den svenske kungen och drottningen, tvingades lämna in frågor i förväg och fick stränga order att tilltala dem med ”ers majestäter”. Ingen större skillnad, egentligen.
Den kung som möter oss här i en vanlig villa är klädd i randig pikettröja och hans tonårsdotter kliver runt i moderna jeans. Vi stoppar undan tygstyckena som vi tänkt svepa runt våra långbyxor, för säkerhets skull. Det här är en modern kung.
– Jag var 35 år när min far dog och jag ärvde ämbetet, berättar Kgosi Mabe. Då var jag lärare. Jag visste ju att jag var född till kung, och min son kommer att ärva mig vare sig han vill eller inte. På ett sätt tycker jag det är omodernt att ärva ett arbete, men mycket i demokratin är osäkert än så länge. Det behövs lite stabilitet, och någon som inte behöver vända sig efter valvinden.
I vår kultur har man aldrig talat öppet om sex men när jag väcker frågan på ett bymöte måste föräldrarna gå hem och berätta vad jag sagt.
Det har Kgosi Mabe inte heller gjort. Hans område är mycket traditionellt. Sonke Gender Justice Network, en organisation som vänder sig till män för att stoppa spridningen av hiv/aids och våld mot kvinnor, arbetar i Mabeskraal, med kungens stöd. När de kallar till möten kommer bara kvinnor.
– När jag kallar till bymöten kommer männen också, säger Kgosi Mabe med stolt självklarhet. Men jag säger inte att det är hiv/aids och våld vi ska prata om.
– I vår kultur har man aldrig talat öppet om sex men när jag väcker frågan på ett bymöte måste föräldrarna gå hem och berätta vad jag sagt. Sedan går jag till skolan och frågar barnen vad de hört. I byn hör jag ”så sa Kgosi, så nu berättar jag det”.
Kgosi Mabe vill koncentrera sig på männen. Han brukar besöka ställen där män samlas, som ölkrogarna ”shabeens”, för att be dem berätta om sina liv. Många är mycket frustrerade.
– När jag börjar prata om hiv/aids säger de ”det där är kvinnofrågor”. Dessutom har sjukdomen alltid funnits där, påstår de. Män är mer förtjusta än kvinnor i att gömma sig bakom ”vår kultur”. De har väl mer att vinna. Jag berättar vad jag vet om spridningen och vi delar ut kondomer. Först ville barägarna inte ha kondomer, nu kommer de och hämtar nya lådor hela tiden.
För Kgosi Mabe handlar det inte bara om smittspridning. Allt hänger ihop. Att gifta kvinnor enligt traditionen inte kan säga nej till sex, att kvinnor inte får fatta egna beslut, att en våldsutsatt kvinna inte får stöd om hon vill skilja sig eftersom ”en kvinnas grav är hos svärföräldrarna”…
Med de gamla reglerna blev vi medskyldiga till våldet. Vi har tvingat misshandlade kvinnor att stanna kvar i livsfarliga äktenskap.
Traditionellt har mark i byn bara delats ut till gifta par. Den som är ogift, även om hon är ensamstående mamma, eller – än värre – frånskild har inte haft någon rätt till eget land. Det har Kgosi Mabe ändrat på. Nu har alla rätt till mark.
– Med de gamla reglerna blev vi medskyldiga till våldet. Vi har tvingat misshandlade kvinnor att stanna kvar i livsfarliga äktenskap.
Han berättar om detta för de andra 53 kungarna. Sakta ser han en förändring komma till stånd.
Även på andra sätt arbetar Kgosi Mabe för förändring. Han anstränger sig för att uppfostra sina båda barn lika, eller snarare – som individer.
– Jag uppfostrar min dotter till att kunna ta hand om sig själv. När jag åker för att titta till min boskap får hon följa med. Hon ska veta hur man sköter djur och hon ska inte domineras av en man. Hon ska inte bli en ”snäll flicka”. Om min dotter vore mitt äldsta barn skulle hon ha ärvt Kgosi-titeln.
Hur har kungen kommit fram till dessa ståndpunkter? De är knappast de normala i Mabeskraal.
– Jag har läst och tänkt. Min uppfostran var mycket traditionell men jag har försökt se vad som är bäst för mitt folk. Ett jämställt par kan göra mycket mer nytta än om kvinnan är underställd. Min fru, som också är lärare, hjälper och stödjer mig i mitt arbete.
I vissa avseenden håller Kgosi Mabe dock på traditionen. Kvinnor bör inte röka och dricka alkohol – det bör förresten ingen göra. Och när kungen kröntes för tio år sedan hade han på sig den traditionella kungautstyrseln. En bild från kröningen hänger på väggen bakom honom. Han vill inte posera i de kläderna nu. Han kommer nog helt enkelt inte i dem längre.
