brazil_survivor_monique.jpg

Monique och hennes två barn
Monique
Från början verkade han trevlig. Vi bodde grannar och träffades på en bar i grannskapet. Vi levde ihop i fyra och ett halvt år och så småningom började han kontrollera varje steg jag tog. Han ville inte att jag skulle lämna huset över huvud taget, misstänkte mig för allt, och när han hade slagit mig låste han in mig för att ingen skulle se mina skador.

När han började misshandla pojken bestämde jag mig.


Namn:
Monique
Ålder: 26

Han söp inte och använde inte droger. Han var bara tokig. Om jag anmälde honom skulle han slå ihjäl mig, det lovade han.
Det var när han började misshandla pojken som jag bestämde mig. Då var jag gravid i fjärde månaden med min andra son. Jag tog med mig pojken och lyckades ta mig ut ur huset, och gick till polisen. De skickade mig hit, till Abrigo Rainha Silvia. Jag fick ett besöksförbud utfärdat på honom och han fick inte veta var jag fanns. Jag vet att han har kallats till polisförhör men inte dykt upp.

Min dröm är att studera vidare, gå ut gymnasiet och kunna få ett bättre arbete och försörja mina pojkar.

Då var jag mycket rädd för honom, men det är jag inte längre. Han har ingen rätt till pojkarna och jag vill inte ha någon kontakt med honom.
Jag bodde här på mödrahemmet i ett år. Nu har jag flyttat ut och bor i en egen lägenhet. Jag har fått ett tillfälligt arbete och den stora pojken går på förskolan här på Abrigo Rainha Silvia. Min dröm är att studera vidare, gå ut gymnasiet och kunna få ett bättre arbete och försörja mina pojkar.
Min barndom var bra. Jag har aldrig utsatts för våld innan jag träffade barnens far. Jag tror det är därför jag kunde resa mig och gå innan det blev för sent.