Om du bryter en flickas revben växer 40 nya ut.
”Halva min familj dog den natten.”
Namn: Emerance
Ålder: 20
En av soldaterna tog tag i mig och band fast mig vid sitt bälte. Min pappa protesterade, han sa att jag var för ung, de kunde inte ta mig med sig. Min bror blev jättearg och skrek åt dem att släppa mig. Då sköt de honom. Han dog genast.
När vi hade tvingats packa allt vi ägde gick vi. Min andre bror och min pappa skulle bära stöldgodset, sa de. Jag hade bara att följa med. Mamma lämnade de i huset, fastbunden. När vi hade gått en bit bestämde soldaterna att vårt hus skulle brännas ner så en av dem vände för att göra det. Tack och lov hade mamma hunnit komma loss, så hon överlevde, men det visste jag inte då.
Vi var många flickor, sammanlagt 25 stycken, och vi blev utsedda till 'fruar' åt olika soldater.
När vi hade gått hela natten klagade min bror och sa att han var trött. Då sköt de honom också. Pappa försökte rymma men sprang på en mina och dödades. Halva min familj dog den natten. Själv hamnade jag i ett militärläger. Vi var många flickor, sammanlagt 25 stycken, och vi blev utsedda till ”fruar” åt olika soldater. Jag var en av dem.
I åtta månader bodde jag i lägret. Vi fick arbeta, och så våldtogs vi. När soldaterna gjorde attacker stannade alltid några och vaktade oss, men en dag kom ett anfall från en annan militär grupp och då glömde de bort att hålla ögonen på oss. Jag sprang. I tre veckor irrade jag runt i djungeln, åt bara lite frukt, och letade efter min by. Till sist hittade jag en annan övergiven by och kunde sova under tak. På morgonen kom några kvinnor för att arbeta på fälten och jag vågade mig fram. Jag var halvnaken och hade rivsår överallt. En kvinna hjälpte mig och så småningom kom jag till Panzisjukhuset i Bukavu.
Jag bestämde mig genast för att det här barnet var mitt blod, jag ville behålla det.
Jag blev undersökt och hade inga stora medicinska problem. Men jag var gravid. Jag bestämde mig genast för att det här barnet var mitt blod, jag ville behålla det. Min mamma fick veta var jag fanns och kom för att leta efter mig. Jag kände knappt igen henne, hon hade blivit så mager. Vi brast båda i gråt och jag blev tvungen att förklara för henne vad som hänt med pappa och min bror.
Nu bor min mamma, min dotter och jag tillsammans här i Bukavu. Min gamla by är övergiven och vårt hus brändes ju ner. Jag har lärt mig sy och hyr en symaskin så att jag kan arbeta och försörja oss. Mitt barn är min stolthet. Jag har döpt henne till Ansima som betyder ”Gud älskar mig”. Hon hjälper mig att glömma allt hemskt. När jag kan ge henne mat känner jag mig stolt. Och min mamma älskar sitt barnbarn, fast hon är resultatet av en våldtäkt.
Mödradödlighet: drygt 900/l00.000 födslar ****
Antal barn per kvinna: 5,2 (2011)
Abortlagstiftning: Abort är förbjuden, även när mammans liv är hotat.
Lag mot våldtäkt inom äktenskapet: Finns inte.
Våld mot kvinnor i nära relationer: 1,8 miljoner kvinnor kommer våldtas under sitt liv. Kongo är det land i världen som näst farligast att leva i för en kvinna.
Ordspråk, Egypten